Jag kan inte sova just nu..har för mycket i mitt huvud, men inte för min egen skull. Är orolig över en av mina bästa vänner som inte alltid stått mig såhär nära. Hon kom mig nära när det va jag som behövde hjälp, när det va hennes ord som fick mig att läka.
Men nu är det tvärtom. Jag är usel på det här. När jag ska finnas där, vilka ord ska jag ge? Vilka punkter ska jag trycka på för att hon med tiden ska må bättre? Tiden läker oftast alla sår, men just nu menar jag? Räcker det att bara finnas där, vara vid hennes sida & lyssna på vad hon har att säga? Jag fick klumpighet till personlighet, hon vishet.
Älskade vän
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar